Den världsberömda mästerkocken Armin van Buuren har komponerat en helkvällsmeny. Vi är mycket stolta över att kunna erbjuda er det bästa av vad världens finaste kockar har lagat. Endast de bästa råvarorna har använts och kombinerats med hantverksskicklighet som ärvts i generationer.
Varsågoda – Universal Religion chapter 6!
Jag har just gjort en pizza med både burkchampinjoner och färska champinjoner. Undrar hur dom samsas där på pizzan? Jag tyckte mig höra lite gruff där mellan salamibitarna. "Ni är ju inga riktiga champinjoner, konserverade fån, stick härifrån!" "Jamen ni då, era vita smutsiga fula äckel!"
Men jag sa åt dom att nu får ni faktiskt vara snälla mot varandra. Snart blir det tvåhundra grader varmt och då kan det vara bra att ha någon att hålla i handen. För att inte tala om när ni är nere i min mage. Min magsyra är banne mig inte att leka med.
Turun Sanomat damp precis ned genom brevinkastet. Morr.
Det hade inte varit något att klaga på, om det inte varit för att jag prenumererar på Hufvudstadsbladet. Tidningsbudet har med andra ord gjort fel.
Nåväl, tänkte jag. En gång är ingen gång. Det kan bli fel, och det brukar annars alltid fungera bra. Kan väl läsa Turun Sanomat i dag, tänkte jag. Sätta mig med ordboken och lära mig lite nya finska ord.
Tills jag kom på varför jag inte tänker öppna Turun Sanomat. Formatet.
Varför envisas en del dagstidningar fortfarande med att använda detta gräsliga jätteformat? Tidningen blir ju lika stor som en ladugårdsdörr. Jag tog med mig tidningen in på toaletten men den förblev oöppnad under hela besöket. Man måste ju för sjutton ha tolv meter mellan vingspetsarna för att läsa tidningen.
Nej, Turun Sanomat och andra tidningar som ännu inte tagit klivet in i tabloideran borde lära av Hbl, DN, SvD och andra som förstått att vad som står i tidningen spelar ingen roll om jag inte orkar läsa den.
Varför krångla till läsandet? Det är så mycket mer behändigt med tabloidformatet. Man kan läsa tidningen utan att öppna famnen som om man skulle krama en kvinna på trehundra kilo.
Se och lär, dinosaurietidningar!
…låter just nu så här. Bästa jag hört sen Summer Sound eufori-musiken i somras!
Donkeyboy kände jag bara till sen Ambitions, hiten från 2009 eller när det nu var. Den är ju bra, men den är inte så bra som det här.
Jag kan känna doften av utsökt musik på mils avstånd! Mitt pophjärta slår dubbla slag av lycka. Så här ska popmusik låta.
Få saker är så genuint stämningsskapande som eld. Allra bäst är den i brasform, i en öppen spis. Att sitta och stirra in i en brasa är fantastiskt.
Men eftersom jag bor i lägenhet har jag ingen möjlighet att tända en brasa (nej, jag tillhör inte de fåtal lyckliga med öppen spis i lägenheten). Så jag får nöja mig med levande ljus.
Inte fy skam det heller. Tre värmeljus i lyktor bredvid varandra på bordet. Mörkt och rätt musik på. Skuggorna på väggen. Den varma och trygga atmosfären infinner sig ögonblickligen. (här borde jag ha en lång och välformulerad beskrivning av den typ som Ileea är så bra på….)
Ljus. Avslappning. Den gråa vardagen bleknar bort för en stund.
Allra skönast är att ha det när man går och lägger sig. Och det vore väldigt skönt att få somna in i ljuset av lågorna. Men, nu kommer vi till problemet: det går ju inte att lämna ljus obevakade. Jag vågar inte somna ifrån dom. Det är värmeljus i och för sig, i tre ganska tjocka små ljusstakar/ljuslyktor. Så knappast händer det något, men man vill ju ändå inte riskera någonting.
Kan det inte finnas sovsäkra värmeljus? Som man kan somna in till?
Om jag fixar några små järnnät och lägger ovanpå ljuslyktorna så ingenting kan ramla in utan som bara släpper igenom luft så ljusen kan fortsätta brinna…
Nå. Nej. Det går inte att somna in till ljusens lågor, tyvärr. Jag får acceptera faktum.
Får väl meditera i ljuset istället.
Robert,
mysfarbror
Ibland känns torsdagar sköna. För man vet att det bara är en dag kvar till helgen, och hur trött och jävlig man än känner sig på jobbet i morgon så behöver man bara stå ut några timmar till innan det är helg.
Kanske jag borde instifta en personlig tradition på torsdagar. Något jag bara gör på torsdagar, för att fira torsdagens ankomst. Själv eller med någon annan. Vad kunde det vara måntro?
Dricka champagne? Njae. Ingen alkohol på vardagar helst. Och champagne ska man spara till de riktigt speciella tillfällena tycker jag nog.
Två gånger. Vilken är bäst? Själv gråter jag av båda. Det är alltså samma band som gjort samma låt i två versioner.
lostmord 