Archive | July, 2012

Dansa, dansa och dansa

31 Jul

Summer Sound går till historien som sommaren 2012:s höjdpunkt. Ja, jag kan nog nästan säga bästa på mycket mycket länge. Så mycket som jag dansat och skuttat omkring de senaste dagarna har jag aldrig gjort förut, under så kort tid.

Så är det också sällan något lika stort arrangeras här uppe i Norden. Nu var världens bästa DJ:s här, i tre dagar! Bara några timmars bilresa hemifrån. Redan det kändes smått otroligt.

På fredagen anlände vi till festivalen efter åtta på kvällen. Oj, det var visst flera som skulle dit, hrm… Vi stod i kö i cirka en timme. Kön gick faktiskt relativt fort fram men då den var så satans lång tog det ändå lång tid. Efter armbandsutdelning och säkerhetskontroll fick man äntligen friheten åter och tog sig ned mot festivalområdet. Där möttes man av riktigt skön house från utomhusscenen! Hed Kandi bjöd på the sound of Ibiza. House kan vara så satans bra ibland, när den är som bäst. Rytmer man inte kan sitta still när man hör.

Precis när jag stod där och diggade musiken dök Fingerbang upp! Lika snygg och trevlig som jag hade anat. Vilken kvinna! Jag har ännu inte återfått andningen!

En drink blev det innan vi äntrade Global Room, den största scenen. Oh. My. God. Jag hade inte fattat hur stort Messukeskus är, ett fullkomligt enormt mässcentrum hade förvandlats till en gigantisk inomhusarena. Lite senare på kvällen blev det dags för Tiesto här. En del sura miner över låtval och något slö publikkontakt blev det, och man hade känslan att han kunnat ta allt ännu längre. Men som helhet helt okej ändå.

Sen sattes stämningen som skulle hålla i sig hela helgen. Dansa dansa dansa, hämta en drink, ta en paus och prata lite, kolla in den andra scenen, titta på människor, dansa ännu mer och ännu mer.

Det var för övrigt en väldigt bra atmosfär över hela festivalen. Folk dansade, skrattade och hade roligt. Det var glada och trevliga människor överallt. Dans, bra musik och glädje gör folk glada. Faktiskt såg jag inte en enda idiot under hela festivalen, och med det menar jag nån som spårar ur och ska börja bråka, förstör för andra och blir utkastad. En eller två spyor var det värsta jag såg. Tveklöst finns det ju folk som tar droger på sådana här tillställningar, men det var i alla fall inget jag märkte av. Nej, stort plus för den glada stämningen!

På lördagen blev det bland annat K-System och Dallas Superstars, som spelade på utescenen. Där det för övrigt måste ha varit stränga order om sänkt ljudnivå efter klockan tio eller så, för man kunde utan vidare stå nära scenen och prata med varandra utan problem. Lite för lågt var det faktiskt, men det har säkerligen att göra med hänsyn till folk som bor i närheten, och blir det för många klagomål kan det hända att det inte blir någon mera festival….så jag förstår den låga volymen. Hellre lågt än inte alls.

Söndagens stora final för undertecknad blev Armin van Buuren! Vilken urladdning! Nu var hela mässcentret fyllt till bredden av folk och det var mera ljus och pyroteknik än någonsin.

En sån här upplevelse…det låter som en klyscha men det går inte att beskriva känslan med ord när tiotusentals människor dansar tillsammans till underbar musik, allt är svinhögt, det blixtrar och sprakar, det dundrar och brakar, det skär och skriker….rena orgasmen!! En underbar avslutning på en fantastisk helg!

Summa summarum en fantastisk upplevelse som var värd varenda cent. Jag rekommenderar starkt denna festival åt alla som tycker om trance, house och sånt ens lite litegrann. Ni blir inte besvikna!

Jag vet redan nu var jag kommer att befinna mig nästa år den 26 juli 😀

Se klippet och rys av välbehag!

Makalöst

30 Jul

Helgen i ett enda ord: MÄKTIG!

Återkommer med mer utförlig rapport. Nu behöver kroppen vila och det gör den ackompanjerad av betydligt lugnare tongångar än under de tre senaste dygnen 😀

Nästa år igen, nästa år…

Carl Michael Bellman

26 Jul

…var ett geni.

En önskan att aldrig ha fötts, och det existensiella faktumet att ingen väljer sin egen födelse, har aldrig skildrats på samma fantastiska vis.

 

Ack, du min moder, säj vem dig sände
just till min faders säng
Du första gnistan till mitt liv upptände;
ack, jag arma dräng
Blott för din låga
bär jag min plåga,
vandrar trött min stig.
Du låg och skalka;
när du dig svalka,
brann min blod i dig.
Du bort haft lås och bom
för din jungfrudom.

Stargarden

26 Jul

Och så upptäckte jag just att Stargardens bästa album är tillbaka på Spotify!

En timme i himmelska paradis.

Mästerlig ambient av yppersta klass. Rekommenderas varmt!

Intricated

26 Jul

Jag har ju nästan glömt bort det här mystiska bandet, danska Intricated. Vet ingenting om dom, förutom att dom gör fantastisk musik. Någon info finns knappt, vilka är dom? Ingen aning.

Tänk om Depeche skulle vara så här bra fortfarande. Jag faller pladask för det här, direkt. Melankolisk synthpop, med en lite annorlunda struktur. Det är inte riktigt vers-refrängformat vi pratar om här. Låtarna är långa med lite längre instrumentala partier. Ändå är det helt klart pop vi talar om. Bara mer introvert sådan.

Ah. The joy of excellent music.

Jag kom just på…

25 Jul

…att jag har lovat bjuda hela kvällen….

yle.fi/extrem/blog/Lustmord/451271-Euron-under-10,50–D

Ordboken och dess prioriteringar bland orden

19 Jul

Alltså. Varje ordbok är ju ett urval. Ingen bok kan ju ha med alla ord, så man måste ju prioritera och välja bort vissa ord.

I mitt finsk-svenska lexikon har någon tyckt att ordet stege behövs inte. Däremot är det tydligen oerhört viktigt att statsverksproposition och statusjakt finns med. Eh…

Kanske är det bara jag, men jag tror nog människor i allmänhet är bättre behjälpta av att veta vad stege heter än vad statsverksproposition heter. I stort sett alla har väl nån gång i alla fall behövt en stege.

Undrar hur många som slitit sitt hår i förtvivlan över att inte veta vad finnarna använder för ord för statsverksproposition. Valtion tulo- ja menoarvioesitys, för den som mot all förmodan undrar (finns det verkligen inget smidigare ord, förresten…? Det är ju snarare en konstruktion av flera ord.)

Vore jag lagd åt det hållet kunde jag hävda att författarnas klassbakgrund speglar urvalet av ord.

Det förälskade paret

17 Jul

Jag ser dom varje dag. Nästan i alla fall.

Varje dag när jag kilar över Teaterbron på väg till lunchen ser jag dom, oftast någonstans vid ån. Det förälskade paret. En man och en kvinna, i trettioårsåldern. Ibland håller dom handen på nån bänk alldeles vid vattnet. Ibland ser jag dom promenera sida vid sida, hand i hand. I går stod dom mitt på trottoaren och bara höll om varandra, hårt och länge.

Oftast verkar det vara han som kommer först till deras avtalade möten. Har sett honom stå och vänta på gatan utanför vad som säkert är hennes arbetsplats. Snart dyker hon upp.

Tydligen har dom ett barn också, för de senaste två-tre gångerna har dom haft en liten knatte med sig. Men jag får intrycket att det är den enas barn, för jag har sett dom säkert tio gånger innan utan något barn. Kanske har kvinnan eller mannen delad vårdnad.

Dom verkar mycket riktigt förälskade. Men jag ser också något annat som stör bilden. Dom ser inte sådär innerligt lyckligt förälskade ut, som när man är överlycklig över sin situation och inte kan sluta le. Nej, dom här verkar vara mer desperata i varandra, dom håller om varandra och verkar oskiljaktiga, men dom ser samtidigt ledsna ut. Kanske går dom igenom något svårt tillsammans. Kanske har någon av dom en svår sjukdom? Kanske är kärleken deras bräcklig trots allt? Kanske är dom båda rädda att den andra ska försvinna, och därför håller ännu hårdare om varandra?

Ja, man kan undra. Och hur det verkligen ligger till, det lär jag aldrig få veta.

Fields of gold

15 Jul

Vilken känsla.

Jag har inte varit ute på landet på jag vet inte hur många år. Jag äger ingen sommarstuga och min familj eller närmsta släkt har inte ägt det heller på många år. Det har sålts och övergått i annan ägo, det som jag när jag var liten hade regelbunden tillförsel av. Tystnad, vindens sus i träden, fågelsång, gräsmatta, grusvägar, åkrar, stillhet.

Och efter dessa år finner jag mig en sommarkväll i juli helt plötsligt mitt ute emellan två fullkomligt enorma åkrar, och med ett överflöd av stillhet.

Fantastiskt. Första kvällen, i fredags när vi sagt godnatt efter några drinkar, satt jag på sängen i mitt rum i stugan och bara lyssnade.

Vad lyssnade jag på? På tystnaden. På ljudet av inga bilar. På ljudet av ingenting.

Jag är ingen lantkille. Sätter man mig att bosätta mig mitt ibland ingenstans så lär jag förtvina. Av ensamhet. Av längtan efter liv och rörelse. Av saknad efter puls och stad.

Men det är tydligt att landet har någonting som staden aldrig kan erbjuda. Det är inte konstigt att folk började köpa sommarstugor när urbaniseringen ökade och allt fler hade råd med sommarhus. För tystnad, det får man inte mitt i mitt älskade Åbo.

alt

Off to Mellilä

13 Jul

…där jag ska hjälpa en kompis riva ett trägolv. Inte mycket ledig helg här inte 😀

Mat, öl och logi hela helgen, plus hundra euro. Haha, inte tackar man nej precis 🙂

Han frågade om jag hade kört traktor förut. Näe. Blir det månne första gången man provar på denna aktivitet? 

Vi hörs på söndag!

Kram och puss,

Bondemord